Torsdag 26 april
13.15-15.15, Hall C
Evidens och beprövad erfarenhet i rapport från SBU
Vad betyder väl beprövad erfarenhet och vad är stark evidens? Tankar med utgångspunkt från en kommande rapport – Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd – från SBU, Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården.
Viviann Nordin är med dr och överläkare vid Sachsska barnsjukhuset, Södersjukhuset i Stockholm, och arbetar med utredning och uppföljning av barn med sen eller avvikande utveckling. Viviann är engagerad i forskning och undervisning om autismspektrumtillstånd.
Uppföljning av tidiga insatser
Inom Autismcenter för små barn, Habilitering & hälsa, Stockholm, har sedan 2006 bedrivits ett projekt som syftar till att följa upp förskolebarn med autismspektrumtillstånd som får tidiga insatser. Projektet är nu avslutat och kommer att presenteras.
Elisabeth Fernell är barnhabiliteringsläkare och docent med nuvarande arbetsplats vid Skaraborgs sjukhus, den utvecklingsneurologiska enheten, Mariestads sjukhus och Gillbergcentrum, Göteborgs universitet.
Genetiska avvikelser och medicinska tillstånd hos barn med tidig diagnos inom autismspektrum
En populationsbaserad studie av 208 barn med ASD-diagnos före 54 mån ålder, tidigare välkända men också nya orsaker och faktorer som ger ökad risk för ASD identifieras med array-CGH.
Mats Eriksson är barnläkare vid neuropediatriska verksamheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska, doktorand vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa,Karolinska Institutet.
13.15-15.15, Rum 202
Att träna och testa förmågan att identifiera basala emotioner
FEFA, The Frankfurt Test and Training of Facial Affect Recognition, är ett standardiserat och datoriserat instrument designat för att träna och testa förmågan att identifiera basala emotioner i ansiktsuttryck och ögonpar. Under 2011 genomförs studie med barn i åldrarna 9-15 år med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD samt en kontrollgrupp. Syftet är att utvärdera den svenska versionen av FEFA, samt att undersöka hur avgörande tidsaspekten är för förmågan att adekvat tolka ansiktsuttryck bland dessa barn.
Ann-Charlotte Engström är leg psykolog vid Södertälje BUP.
Vikten av evidens i pedagogisk utbildning
Presentation över litteratur/forskning som bör ingå i högskoleutbildningar för yrkesverksamma inom autismspektrumområdet. Innehållet och kvalitén på utbildningen är avgörande för vilken kvalité och effektivitet den praktiska verksamhet får - särskilt för verksamhet som ska bedriva tidig intervention.
Lise Roll-Petterson är docent på Specialpedagogiska institutionen på Stockholms Universitet.
Bedömning av social kognition hos barn och ungdomar med autismspektrum
Bedömning av social kognition är vanligt förkommande inom BUP, men det finns få beprövade och utvärderade instrument att tillgå. Här presenteras resultat av en studie av social kognition hos ungdomar i åldern 13 till 18 år med autismspektrum. Resultaten diskuteras utifrån yta och djup: social kognition, regelstyrt tänkande och mentalisering.
Björn Callenmark är leg psykolog, specialist i klinisk psykologi med inriktning mot neuropsykologi och arbetar på BUP Skärholmen.
Fredag 27 april
11.00-12.15, Rum 202
Tidig upptäckt av AST i södra Stockholm
Att tidigt erbjuda utvecklingsbefrämjade hjälpinsatser till förskolebarn med olika former av utvecklingsrelaterade svårigheter är ett prioriterat område i många länder. Som grund för hjälpinsatserna bör allsidiga utvecklingsbedömningar ligga där viktiga utvecklingsområden hos barnet kartläggs. Detta är en viktig del av det utvecklingspsykiatriska uppdraget.
Neuropsykiatriska resursteamet Sydost inom BUP i Stockholm är länets största mottagning när det gäller bedömningar av de yngsta förskolebarnen med oklara utvecklingsavvikelser. I den här presentationen kommer data avseende bland annat diagnostik, diagnostisk stabilitet och olika instruments psykometriska egenskaper att presenteras.
www.barnsutveckling.se
Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog
Eric Zander, psykolog.
Projekt Småsyskon: kartlägga tidiga tecken på autismspektrumtillstånd
I Projekt Småsyskon följer vi små barn vars storabror eller storasyster har autismspektrumtillstånd. Tidigare forskning antyder att ca 10-20% av småsyskonen själva får en diagnos inom autismspektrum. När småsyskonet är litet – 10 till 18 månader – undersöker vi en rad olika beteenden, samt barnens hjärnaktivitet i sociala situationer. När barnen blir ca 3 år genomgår de en noggrann klinisk utredning. När vi vet vilka barn som fick diagnos kan vi studera hur dessa skilde sig från de andra barnen tidigt i utvecklingen. Således kan projektet bidra till identifieringen av nya tidiga (bio-) markörer för autismspektrumtillstånd. Projektet har sin egen hemsida där du kan läsa mer www.smasyskon.se.
Terje Falck-Ytter är leg psykolog, forskare och arbetar vid KIND i Stockholm.
Migration och utveckling av autismspektrumtillstånd
Det finns belägg för att föräldrars migrationsstatus har betydelse för barnets risk att utveckla autismspektrumtillstånd. Sambandet undersöktes i Ungakohorten, en longitudinell registerstudie i Stockholms län. Barn vars föräldrar var födda utomlands hade en ökad risk för autism med mental retardation, och sambandet var starkast när moderna migrerat i nära anslutning till graviditeten. Samma grupp hade en minskad risk för högfungerande autism.
Cecilia Magnusson är leg läkare, docent i epidemiologi och arbetar på Karolinska Institutet samt Centrum för Psykiatriforskning
11.00-12.15, Rum 307
ACT, ett nytt sätt att förstå och behandla svårigheter vid Aspergers syndrom
I ett pilotprojekt på Neuropsykiatriska enheten Karolinska under våren 2011, har en ny psykologisk behandling i grupp utvärderats för vuxna med AS. Metoden är baserad på ACT (Acceptance and Commitment Therapy), en beteendemedicinsk behandlingsform som i tidigare studier visats särskilt effektiv och lämplig för långvariga svårigheter. Teoretiska och kliniska ansatser samt resultat vad gäller lämplighet och utfall av en ny metod kommer att presenteras.
Johan Pahnke är legitimerad psykolog verksam vid Inside Team AB och Neuropsykiatriska enheten Karolinska, samt koordinator för en forskningsstudie om ACT vid Aspergers syndrom.
Prospektivt minne och autismspektrum
Det prospektiva minnet är förmågan att planera och komma ihåg saker som ligger i framtiden. Forskningsstudier har visat att det prospektiva minnet fungera annorlunda hos personer med autismspektrumtillstånd. Under 2011 har ett projekt genomförts med syftet att undersöka det prospektiva minnet och om man genom vissa instruktioner kan förbättra detta minne. Vuxna personer med och utan autismspektrumtillstånd har deltagit i studien.
Anett Kretschmer är en leg. psykolog och arbetar som forskare på Tekniska Universitetet i Dresden, Tyskland.
13.15-14.15, Rum202
MASC - Ett naturalistiskt test för att utvärdera social kognition
MASC – Movie for the Assessment of Social Cognition – är ett videobaserat test som används för att utvärdera subtila brister i social kognition. Det utvecklades i Tyskland och finns på 16 olika språk. Nu har filmen även spelats in i en svensk version. Den svenska versionen har under 2011 utvärderats i ett forskningsprojekt i samarbete mellan KIND och studenter på psykologprogrammet vid Stockholms universitet. I studien jämfördes en grupp personer med högfungerande autismspektrumtillstånd med en kontrollgrupp.
Kristina Bergström och Felicia Nyström är blivande PTP-psykologer och projektet har varit en del av deras examensuppsats på psykologprogrammet vid Stockholms universitet.
Att härma eller bli härmad – det är frågan: Kan imitation lära oss något om autism?
Förmågan att imitera har under lång tid setts som en av de förmågor som personer med autism har svårt med. I föredraget presenteras och diskuteras imitationens olika ansikten i ljuset av aktuella forskningsresultat liksom hur imitation kan vara till hjälp i kliniskt och praktiskt pedagogiskt arbete med personer med autism.
Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet samt leg psykolog, specialist i klinisk psykologi och leg psykoterapeut.
13.15-14.15, Rum 307
Vad predicerar vårdkontakter, läkemedelsförskrivning och diagnos?
Ärftliga faktorer har stor betydelse för neuropsykiatriska svårigheter. Däremot vilka dessa faktorer är och när svårigheter resulterar i diagnos är mer oklart. Data från våra svenska register tyder på att födelsemånaden har betydelse för andelen ADHD-diagnoser och ADHD-medicineringar. Under 2011 startades en klinisk studie i Stockholm, Göteborg och Skåne för att närmare kartlägga neuropsykiatriska svårigheter, avseende förekomst, överlappning och vårdkontakter.
Linda Halldner Henriksson är med dr, affilierad till Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet, och till KIND, samt ST-läkare vid BUP-divisionen i Stockholm.
Social färdighetsträning i grupp för ungdomar med autismspektrumtillstånd
”Kontakt” är en manualbaserad gruppträning för barn och ungdomar som utvecklats i Frankfurt och som har översatts till svenska, anpassats och aktualiserats. Under våren 2011 har ett pilotprojekt genomförts i ett samarbete mellan KIND och Barn- och ungdomspsykiatrin med syfte att utvärdera metoden. Tonåringar med autismspektrumtillstånd och ADHD har erbjudits social färdighetsträning i grupp enligt Kontakt-manualen.
Nora Choque Olsson är leg psykolog, specialist i klinisk psykologi samt leg. psykoterapeut och arbetar på BUP Södertälje.